Insikt

...sakta men säkert. Nu har jag haft besök av bästa kvartetten samt bästa Susanne. Fia och Sara var här i förrgår och Susanne och Kix var här idag på förmiddagen. Det är viktigt för en oerfaren lite kvinna som jag att höra från erfarna kvinnor hur det är att vara mamma. Det får mig att inse att jag har ju fått en superfin och lugn son. En frisk son. En sötnos. En liten som är nöjd med livet. Det är bara jag som måste släppa mitt förbannade kontrollbehov och följa med ...chilla som Kix säger.

Om jag har det jobbigt. Näe, inte när jag börjar inse hur andra mammor faktiskt har det. Jag ska fan inte gnälla, men har man inte några erfarenheter. Så, nu har jag blivit lite boostad mer kloka ord och det är jag så oroligt tacksam för. Vad skulle jag vara utan dessa fruns i mitt liv.Som Susanne sa: "Hur trodde du att det var att vara mamma?" Ja, naivt nog...inte en aning. ;-) Det börjar däremot arta sig. Det är Hugo som lär mig...inte tvärt om. Stackarn, det är svårt att lära gamla hundar att sitta... Men han är envis och tur är väl det.

Snart ska vi åka till Hällby för att gratta Titti som fyller 40 år idag.
Ska ta mig en eftermiddagslur först.

Finase, goaste Hugo!