Hugo

Nu har vi äntligen kommit hem. Vi blev kvar hela 6 dagar på BB. Det visade sig nämligen att Hugos höfter inte var stabila eftersom han suttit i säte. hans ben var liksom vinklade rakt upp mot huvudet. Han sög på sina tår när han kom ut. Tur i oturen fick vi en riktigt bra barnläkare som propsade på att vi skulle stanna kvar på BB till måndag och få en direkt tid istället för att åka hem. Kan väl säga som så att barnmorskorna knorrade en del men han gav sig inte. Kvar blev vi, fastän de undrade varför. Vi berättade bara att vi hade blivit rekommenderade att stanna kvar för att få en "akuttid" på måndagen. De såg ut om frågetecken, men vad...vi gjorde ju bara som läkaren sa. Tur var väl det för väl på måndagen fick vi direkta tider till ultraljud och tid hos ortopeden. Nu har han en skena på sig, vilket gör att hans höfter står rakt ut åt var in sida. han ser ut som en liten groda. Han som tyckte om att ligga på sidan fick snällt lära sig att ligga på rygg. Han blir likt en sköldpadda, på rygg.

I går ringde telefonen. Det var överläkaren som hade skrivit remissen. Han ville kolla så att allt hade gått rätt till och att vi hade fått våra tider. Han berättade att han fick dra i lite kontakter och att han var nyfiken på om det gick vägen. Då blir man ju lite rörd att vi hade turen att få tag på en läkare som engagerade sig så pass för vår lille Hugos, samt det att han tar sig tid att ringa hem till oss för att kolla läget.

Ja, det är väl tur i oturen att han fick en skena. Glad över att de upptäckte det i tid. Hade de inte gjort det hade det blivit gipsade ben i värsta fall. Nu ska han ha skenan i 8-12 veckor. Så, i bästa fall är den väck andra veckan i augusti. På måndag ska vi tillbaka för första kontrollen.

Så, vad gör vi...jo, vi ammar. Det är det jag gör hela tiden...ammar. Men jag tror eller vet att jag kommer ha igen det senare. Känner mig lite låst bara. När man är van vid att styra sitt egna liv, så kommer det en knodd som tar över. Det är omtumlande, man är lycklig...trött...lite så att jag känner...näe, kan du inte sova liiite till ;-) Tur att jag har Martin här hos mig. Han kör markservicen. Han matar mig medan jag matar Hugo. På morgonen tar han en promenad med Hugo så att jag får sova lite längre. På nätterna får Martin sova, eftersom jag ammar. På så sätt är han ju lite piggare än en annan på dagen så att någon kan se till att det går runt här hemma.

Nä, nu ska vi väl äta och på eftermiddagen kommer mamma och pappa på besök.