Inbjudan

"The Invitation"

Jag bryr mig inte om vad du jobbar med.
Jag vill veta vad du brinner för
och om du vågar drömma om att möta ditt hjärtas längtan.

Jag bryr mig inte om hur gammal du är.
Jag vill veta om du tar risken att göra bort dig
för kärlekens skull
för drömmarnas skull
för livets skull.

Jag bryr mig inte om vilka planeter som snurrar runt din
måne.
Jag vill veta om du har rört vid hjärtat av din sorg,
om livets svek har fått dig att öppna dig
eller att krympa ihop och stänga dörren
för rädsla eller mera smärta.

Jag vill veta om du kan vara ensam
med dig själv
och om du verkligen trivs med ditt eget sällskap
i de tomma stunderna.

(Oriah Mountain Dreamers)

Jag kom i kontakt med dikten när jag läste en bok om en ung utsatt kvinna. Kvinnan gav dikten till en speciell person och hon undrade om personen klarade det dikten nämner på slutet. Hon undrade om personen klarade av att vara ensam, klara av att vara sitt eget sällskap när det är som tyngst att leva.

Dikten tilltalar mig för att vi ofta vill lyfter fram oss själva för det vi gör, vilken ålder vi bär, hur starka vi är gentemot allt och alla och hur vi springer för att inte känna oss ensamma. Vi fyller sekunder, minuter och timmar till att få synas, finnas och verka. För hur många av oss klarar av att tvinga oss själva att vara sitt eget sällskap.

Kan vara så att utan ålder, vet vi inte vilka i samhället vi ska förhålla oss till, utan yrke kan vi inte relatera till något och utan någon där kan vi inte reflektera, argumentera. Frågan är då om vi skapar oss själva eller om vi är behov av att i samspel med andra leta efter oss själva eller slippa tänka på vilket ansvar jag har på min egen person utan att det är alla andra som göra att jag är den jag är. Det är min ålder som gör så att jag kan, inte kan...Det är mitt yrke och jag vet därför mer än... Det är min familj och vänner, därför har jag en anledning till...

...strävan efter att få veta vem jag är i flocken och vilken roll de andra har givit mig. Skulle jag däremot fråga en människa vad han eller hon drömmer om, vad längtan är, vara ointresserad av ålder eller vad personen gjort i sitt yrkesliv.

... talar vi tystnad då? För hur ofta kan vi beskriva oss själva utifrån vad vi själva anser och inte vad vi hört andra säga om oss. Är det därför det är så svårt att leva efter det vi säger.