Sommarlov!

Nu är det äntligen sommarlov och jag har firat den första på Hällbyskolan. Kan säga att det var stor skillnad från Fröslundaskolan. Jisses vad föräldrar det var! Hela skolgården var full av dem och i mitten satt alla klasser. Vi sjöng, beskådade flaggorna som dansade i den lätta vinden, kisade för den gassande solen och såg ballonger släppas ut genom fönstren. En riktigt trevlig stund. Precis som en avslutning ska vara. Jag har fått hjärtliga presenter och små fina kort med ord som verkligen värmer ett lärarhjärta. När barnen väl tagit sig hem blev det en klassisk sommargräddtårta i personalrummet med lite småprat.

Måste dock säga att min natt inte varit det bästa. Som alltid vill jag göra ett bra jobb med ett bra avslut. 22.00 igår kom ett mejl från en förälder som var upprörd ang. inlämningsuppgifter. Det har jag grämt mig över hela natten. Vill ju verkligen inte lämna mitt första halvår med ett grått moln över huvudet och något negativt efter mig. Så typiskt när man inte kan lösa saker på stört, vilket jag alltid vill. Vänta in en hel natt och fm. för att kunna lösa det hela. Nu är det fixat och det känns jätteskönt, men det stressade mig. Saken är ju inte bättre för att i går få veta att jag tydligen har högt blodtryck.

Jag undrar jag... Kom till barnmorskan enligt utsatt tid. Ingen kom! Kl. 10.00 skulle jag vara tillbaka för att ta emot en klass p.g.a. frånvaro av en annan lärare. När jag sitter där inser jag att jag inte kommer att hinna tillbaka. Ringer kors och tvärs varav ingen svara. Slutligen ringer Ullis upp och hon åker in, trots det att hon eg. är ledig. Tack!

Jag går och prata med exp. och de säger att jag inte har tid förrän 9.00, men hon skulle hämta min barnmorska. När vi ska ta blodtrycket så hakar den där jäkla maskinen upp sig. Jag ser att inget händer på displayen och jag tror att manschetten ska spränga hela överarmen på mig. Slutligen sliter jag loss den. Kan säga att armen ömmade rätt rejält. Vi tog en annan aparat på den andra armen. Hon tog trycket tre gånger och undrade om jag var stressad !?! Nja, lite kanske med tanke på fel tid och att min arm nyligen höll på att sprängas. Så, in och ta urinprov som visade lite höga proteinvärden.

Hon blev orolig att det var början på havandeskapsförgiftning men trodde att det berodde på stress. På måndag ska vi dit igen för att kolla upp det. Det är bra att de är noggranna men visst är det typsikt att allt kommer så här på slutet.

Nog om det...ang. den här föräldern som jag  till slut löste problemet med visade sig vara min släkting. Jepp, världen är bra liten.

Nu ska jag på grillkväll med de bästastete.