tisdag 7 februari 2012
Kräkts
Jepp, vaknade runt midnatt och det kändes som om hela kroppen skrek på mig...UPP! Det var knappt jag hann fram till toastolen när innanmätet kom upp. Fy fan, du har ju inget att säga till om. kroppen kämpar åt olika håll och du har noll kontroll. Jag har inte mått så här på 10-15 år. Stackars lilla Bus måste ju ha undrat vad jag hållet på med. Nåväl, tre timmar senare tog det stopp. Kunde inte dricka vatten, det kom bara upp. Så, nu sitter jag här och har äntligen fått i mig lite yoghurt och vatten. Får se om jag får i mig lite knäckemacka om en stund.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Fy och usch...inge vidare...kommer faktiskt ihåg när jag var riktigt magsjuk (brukar inte bli det) och då var jag gravid...krya-på-dig-kram
Tack! Nu känns det mycket bättre. Idag har jag fått i mig min vanliga frukost. Men man blir ju helt matt! Snacka om att inte ha något att säga till om.
Skicka en kommentar