När jag kom hem från min långpromenad i solen kunde jag hämta ut "Skolvärlden" från postinkastet. Vad är det då om slår emot mig? Eskilstuna kommun ligger bland de sämsta skolkommunerna. Plats 287 av 289 och vi hade samlat ihop hela 1473 poäng. Ju fler poäng en skola hade samlat på sig desto sämre plats. De hade utgått ifrån resultaten i de nationella ämnesproven, elever med gymnasietillhörighet, andelen elever som nått upp till godkänt i samtliga ämnen, lärartätheten, andel lärare med pedagogisk utbildning och undervisningskostnad per elev.
De två kommuner som var rankade efter Eskilstuna kommun var Södertälje och Hylte. I en intervju med en pedagog från Hylte framkommer det att det sociala arbetet har blivit tyngre. Det är något jag känner igen från Eskilstuna kommun, samt det att Hylte är en brukskommun och vad är då Eskilstuna? Arbetarkommun. Det blir inte bättre av att Eskilstuna är en av de kommuner i Sverige som satsar minst peng per elev. Ja, vi är inga trollkonstnärer eller vårdare, vi är pedagoger men som har fått ett annat uppdrag. Det är det vi ser i resultaten! (Ur: "Skolvärden #2, 2011", Sveriges bästa... och sämsta s. 18-21)
Enligt den nya skollagen ska alla elever, oavsett geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden ha en likvärdig utbildning. Ex. på att så inte är fallet är att under 2009 hade 98% av pedagogerna i Norsjö utbildning men i Nynäshamn var de endast 72%. En av anledningarna till detta är att det är kommunerna som bestämmer över skolorna. De styrs av kommuninvånarnas socioekonomiska sammansättning och hur mycket kommunpolitikerna vill satsa på skolan. (Ur: "Skolvärden #2, 2011", Det här varnade vi för när skolan kommunaliserades" s. 23) Hur kan då utbildningen bli likvärdig? Följer inte kommunerna skollagen? Var hamnar vi pedagoger i den här röran? Jo, vi springer som galningar i ekorrhjulet och cheferna stoppar in oss i nya hjul och frågar hur vi ska göra för att nå målen den här gången!?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar